Fem AI-myter jag möter på varje föreläsning

Frågestunden efter en föreläsning är nästan alltid mer värd än föreläsningen.

Det är där man hör vad folk faktiskt tror, i stället för vad de tror att de borde tro. Och efter tillräckligt många pass återkommer samma missuppfattningar, oavsett bransch.

En sak är värd att säga först. De flesta myt-genomgångar om AI avlivar bara skeptikernas myter, eftersom de är skrivna av någon som vill sälja AI. Men minst hälften av de dyraste missförstånden jag möter kommer från entusiasterna. Två av de fem nedan hör dit.

"Den lär sig hur vi jobbar med tiden"

Det här är den dyraste av dem alla, för den får folk att vänta på något som inte kommer.

Ett vanligt AI-verktyg minns ingenting mellan samtalen om ni inte har byggt något som gör att det gör det. Varje nytt samtal börjar från noll. Den vet inte vad ni heter, hur ni skriver eller vad ni kom fram till i förra veckan.

Jag har sett team använda samma verktyg i ett halvår och vänta på att det ska börja förstå deras ton. Det gör det aldrig av sig självt. Det som faktiskt ger den effekten är trist och går att fixa på en eftermiddag: en text med era exempel, era ord och era regler, som någon klistrar in överst varje gång.

Vill ni att det ska ske automatiskt går det att bygga. Men det är ett beslut och ett jobb, inte något som mognar fram.

"AI hittar bara på saker"

Den här kommer från skeptikerna, och den är inte fel. Den är bara felriktad.

Modellen gissar nästa ord utifrån vad som är sannolikt. Ber du den om en siffra, ett årtal, ett lagrum eller en källa, så producerar den något som ser rätt ut, för det är vad den är byggd att göra. Ibland stämmer det. Det är det som gör det farligt.

Men titta på vad du faktiskt tänkte använda den till. Sammanfatta det här mötet. Skriv om det här stycket så det blir kortare. Dra ut vad som ska göras ur den här mejltråden. Hitta på tre rubriker till det jag redan skrivit.

I alla de fallen arbetar den på material du själv lämnat in. Då finns det ingenting att hitta på.

Regeln är enklare än ryktet: låt den bearbeta det du ger den, inte hämta det du inte har. Och allt som ska bli ett påstående utåt kontrollerar du själv, precis som du hade gjort med en praktikants utkast.

"De unga i teamet fixar det här automatiskt"

Det här hör jag från chefer, och det är ett bekvämt antagande eftersom det betyder att problemet löser sig själv.

Det stämmer inte. Att vara uppvuxen med appar gör dig snabb på att hitta knappen. Det säger ingenting om din förmåga att se vilken del av ett arbetsflöde som är värd att lämna över, vilket är den svåra biten och dessutom handlar om erfarenhet av arbetet självt.

Det jag faktiskt ser är att de som kommer längst är de som är mest irriterade på en specifik återkommande uppgift. Den irritationen har ingen ålder. Den som suttit tjugo år med samma rapport vet precis vad som är onödigt i den.

Räkna alltså inte med att det sprider sig nerifrån. Det sprider sig från den som har ett konkret problem, i vilken ände av åldersspannet som helst.

"Vi behöver en AI-strategi först"

Entusiastmyt nummer två, och den låter ansvarsfull, vilket är vad som gör den effektiv.

Jag har sett strategiarbeten pågå i månader medan noll personer sparade en enda timme. Ett dokument om hur AI ska förändra verksamheten, skrivet av folk som inte själva använt det på en riktig arbetsuppgift. Det är en dyr sorts prokrastinering.

Vänd på ordningen. Låt tre personer använda det i sex veckor på uppgifter de faktiskt har. Skriv sedan strategin. Då handlar den om något ni vet i stället för något ni gissat, och den blir kortare.

Det enda som behöver finnas på pränt innan dess är vad som inte får matas in, och vem man frågar när man är osäker. Det är en sida, inte ett projekt.

"Tar det här mitt jobb?"

Den frågan kommer sällan rakt ut. Den kommer i pausen, som ett skämt, och den förtjänar ett ärligt svar snarare än ett peppigt.

Så här svarar jag. Vissa arbetsuppgifter försvinner, och några av dem är sådana som folk i dag får betalt för. Att påstå något annat vore oärligt mot någon som faktiskt är orolig.

Men det jag ser hos kunder är inte att folk ersätts. Det är att samma personer gör samma sak snabbare och lägger den vunna tiden på det ingen hunnit med. Det är inte en garanti, och det beror på vad företaget väljer att göra med tiden.

Det jag däremot är säker på är att den som förstår var verktyget duger och var det inte gör det är i ett bättre läge än den som har bestämt sig i förväg åt något håll. Det gäller oavsett vad som händer med branschen.

Vill du att hela teamet eller nätverket ska få den här genomgången live, med frågestund där det brukar bli intressant, håller jag föreläsningar och workshops. Upplägget står på tjänstesidan.